.

pappa cyklade iväg till jobbet och jag blev ensam kvar här hemma. rummet har börjat gegga ihop sig med kläder så egentligen borde jag städat.  men det var någonting som flugit i mig, jag ville ut och springa. och sällan som den känslan kommer sagt och gjort jag satte på mig träningskläder och begav mig ut.

sprang ca 68m innan mina lungor kippade efter luft och mitt knä höll på att sprängas, sanningen kom ifatt mig.

jag bestämde mig för att gå i snappt tempo istället vilket var smartare och nu ser jag goda resultat och börjar känna fett goda träningsvärker i benen redan.

jag gick på hardeberga hela vägen ut till ayla, satt och snacka med henne, vi la ut en filt på hennes gräsmatta och solade, åt lunch och pluggade franska.

begav mig hemåt, duschade och sprang ner till bussen ut till värpinge. solen sken, det var varmt och vindstilla. jag och max tog en lång promenad och satte oss på mitten av gränsen mellan två åkrar under ett träd. snackade, skrattade, myste och lysnade på en galen fasan som slogs med en skata några meter bort.  vi masade oss över åkern och åt bueno och gick hem till honom, snackade, kollade film.

nu ligger jag här helt lycklig, tänk vad livet blir vad man gör det till. det är faktiskt helt obeskrivligt.

fick ett linne av ayla som hon köpt i Paris, hon har ett likadant, gorgeous!

(ursäkta alla förjävliga cambilder!)